Dag 7 Ren Kur

Nu är den första veckan snart slut!
Det har gått bra tycker jag, men däremot är jag ganska
besviken över resultatet. Jag har vägt mig, för att få ut
en kurva över resultatet, och det har hänt oväntat lite.
Rent logiskt är det inte så lite som hänt, jag har tappat
2,5 kilo på en vecka vilket egentligen är mycket.
Det konstiga är att sist jag körde ren kur i 10 dagar,
tappade jag 5 kilo de 5 första dagarna! Och då fuskade
jag dessutom rätt mycket, en av dagarna åt jag några
kakor och sen middag med grillat och potatis, för att vi
var på ett stort kalas. Sedan tjuvsmakade jag någon
liten sked mat här och där, och ändå hände det så mycket!

Hur i hela friden kan det komma sig? Jag har verkligen
inte fuskat en millimeter den här gången, allt jag stoppat
i munnen är Cambridgesoppor och vatten!
Det är ju nästan så att man ska bli sugen på att äta bara
därför? Jag svälter mig inte för skojs skull, om det händer
mer av att kombinera kuren med annat, så gärna för mig.

2,5 kilo på en vecka alltså. Jag ska köra en vecka till och
hoppas verkligen att det händer mer...
Sen så sägs det ju att man kan gå upp lite om man börjar
träna, så det kommer säkert också att hända.

Om jag bortser från vågen och känner på kroppen så
tycker jag att mitt fläskigaste parti, runt midjan, har blivit
lite fastare och känns mindre löst. Det är där det brukar fara
först, och tur är väl det! Så egentligen är ju det viktigaste hur
jag känner mig, om jag känner att jag blir smalare så är jag
nöjd. Imorgon ska jag väga mig igen, lägga ut ett foto av kurvan
och ta nya mått. Kanske märks det mer på måtten?

Jag tror att jag har lite för stora förväntningar, och vill nog bara
få det här med kuren överstökat, det är inte något man vill göra
ofta. Jag gör det mest för att jag visste av erfarenhet att man blir
peppad när det händer något snabbt, men den här gången gjorde
det ju inte det... Livet börjar på riktigt när jag får äta mat igen,
och börja ta långa promenader. Just nu känner jag mig uttråkad,
och det är som att ingenting är kul. Vill bara vara färdig.























Jag är som en berg -och dalbana. Just nu påväg nerför...

Hur kunde jag vara så dum?

"Mår superbra" ?
Inte längre.

Nu har jag fått huvudvärken from hell. Det är inte alls skönt,

usch och fy. Jag trodde nästan att jag skulle slippa känna av det
här, men icket.

Det är värt det.
Det handlar om 2 veckor
av mitt liv - det klarar jag.
(En liten Gollum/Sméagol-dialog, nästan?)

Att stå och koka ihop en härlig köttfärssås till David
och sedan se honom äta den var lite halvjobbigt, det både
luktade och såg gott ut!

Jag dricker vatten som en dåre, mer än 3 liter på en dag och det är
mycket för mig som annars brukar dricka max ett glas per måltid.
Det är inte gott att dricka? Det blir lite bättre, tycker jag, om man
mäter upp det man ska dricka i en tillbringare och låter den stå

framme med ett stort glas bredvid. Då kan man dricka lite då och
då och slipper brainfreeze varje gång man försöker få i sig ett glas.

Nu skulle jag behöva något att sysselsätta mig med, skulle vilja
pyssla - typ renskriva alla mina recept och sätta in i en fin pärm.
Det kanske skulle ta bort tankarna på lasagne med mycket ost och
ketchup för ett tag... Eller vänta, vad säger jag? Recept ÄR ju mat?!
Gud, jag måste ju framstå som en riktig matmissbrukare!

Nu är det bara 12 dagar kvar...
Sen börjar jag om med helt nya matvanor och så ska jag köra igång
med ett träningsprogram som Patrik ska göra åt mig.
När jag känner att jag tappar motivationen ska jag tänka på ett
citat som kommer från en kär Y före detta jobbarkompis:

"När du började på Daghemsgränd var du
snygg, brun och smal!"

Det är sant, jag var det. Och det ska jag bli igen.